Avskaffa fattigdom, minska orättvisor och ojämlikhet, få fred på jorden och lösa klimatkrisen. Det är de övergripande målen för Agenda 2030.

I september 2015 antog ledarna för världens länder en ny global utvecklingsagenda, Agenda 2030. Målet är att jordens resurser ska räcka länge, det vill säga vara hållbara. Agenda 2030 består av 17 mål för hållbar utveckling som syftar till att utrota fattigdom och hunger, rädda vår planets ekosystem och klimat och säkerställa att alla människor på jorden kan leva drägliga, jämställda och trygga liv.

De globala målen ska genomföras i alla världens länder. Regeringarna i världens länder jobbar nu med att få igång arbetet.

I Agenda 2030 talar man om de tre dimensionerna inom hållbar utveckling. Det vill säga de ekonomiska, sociala och miljömässiga/ekologiska dimensionerna. Dessa tre dimensioner var en viktig utgångspunkt i framtagandet av de globala målen. De tre perspektiven genomsyrar målen för att skapa hållbar, inkluderande och rättvis utveckling för alla.

Här är några exempel på hur de tre dimensionerna beskrivs:

Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader.

Hur hänger folkhälsa, social hållbarhet och Agenda 2030 ihop?

Social hållbarhet utgör en av tre dimensioner av hållbarhet, de andra två är ekologisk och ekonomisk. Om social hållbarhet är målet, sätter ekologin ramarna medan ekonomin ger oss medlen att nå våra mål. Det socialt hållbara samhället handlar till stor del om välbefinnande, rättvisa och jämlikhet. Ett samhälle där individens behov står i centrum.

Ekologisk (miljömässig) hållbarhet utgår från att vi människor måste kämpa för att på lång sikt skapa en giftfri miljö som våra kommande generationer kan leva i. Det ska finnas ren luft och vattnet ska gå att dricka. Det ska också finnas en biologisk mångfald där växter och djur inte dör ut.

Det finns flera definitioner på ekonomisk hållbarhet. Det här är ett sätt att beskriva skillnaderna mellan definitionerna:

I den första av dessa två definitioner förstås ekonomisk hållbarhet som en ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten.

I den andra definitionen likställs ekonomisk hållbarhet med ekonomisk tillväxt, vilken anses vara hållbar så länge den totala mängden kapital ökar.

Slutligen finns det även de som avstår från att använda ekonomisk hållbarhet som begrepp för att istället prata om ekonomin som ett verktyg där dess strukturer och institutioner antingen främjar eller hämmar en hållbar utveckling. Vilken av dessa definitioner som bör råda är en värderingsfråga bland forskare och där är man fortfarande inte helt överens.

(Källa KTH)